Kunskapsbanken
Sexuella trakasserier och samtycke inom barn- och ungdomsverksamhet
Ingen har rätt att utsätta andra för sexuella trakasserier, och det är aldrig den som blir utsatt som är skyldig att se till att det slutar. Här hittar du både kunskapshöjande information och hur barn- och ungdomsledare kan arbeta för att motverka sexuella trakasserier och främja samtycke.
Hitta på sidan
Vad är sexuella trakasserier?
Sexuella trakasserier är en sexuell handling som kränker någons värdighet, och som är oönskad av den som blir utsatt. Handlingen utförs alltid utan godkännande eller samtycke. Sexuella trakasserier kan vara kommentarer, ord, blickar eller att någon tafsar. Det kan även vara att någon ger ovälkomna komplimanger, inbjudningar, anspelningar, sprider rykten eller skickar ovälkomna bilder och filmer på nätet. Sker det vid upprepade tillfällen kan det handla om en form av mobbning, som också kan kallas för sexuell och könsrelaterad mobbning.
Att övertala, pressa eller tvinga barn och unga att exempelvis skicka avklädda bilder på sig själva är sexuella trakasserier, men kan också vara brott såsom utnyttjande av barn för sexuell posering eller barnpornografibrott.
Exempel på hur sexuella trakasserier kan ta sig uttryck
- Efter idrottslektionen tar några äldre tjejer en bild på Lana i duschen. Bilden har sedan spridits mellan klasserna på skolan.
- Malcom tar tag i Fatimas bh-band och klämmer henne på rumpan när hon sträcker sig efter ett spel på fritidsgården.
- Gustav skickar en dickpick till Zeinab utan att hon har bett om det.
- Sony startar ett rykte om att Zoe hånglat med alla killar i klassen, och att hon är slampig.
- Någon har startat ett konto på sociala medier där en rangordning på de ”sexigaste” tjejerna på lägret sprids.
- Ett gäng tjejer skriver ”hora” på Billies skåp och viskar ordet i hens öra i klassrummet.
- Sarah har överansträngt en muskel i nacken. Hennes ledare, Lars, som gått en massagekurs, börjar massera Sarahs muskel utan att fråga först.
Beroende på omständigheterna kan även några av ovanstående exempel utgöra olika brott, såsom kränkande fotografering, olaga integritetsintrång och sexuellt ofredande.
Vad är samtycke?
Samtycke betyder att alla som är inblandade är med på det som sker och ger sitt godkännande. Att inte säga nej betyder inte att den utsatte är med på det som sker. Det går att säga nej på olika sätt, både med ord och med sitt kroppsspråk. Till exempel kan ett barn eller en ungdom säga ”sluta” eller ta bort personens hand. Vi behöver alla säkerställa samtycke, till exempel genom att fråga ”känns det här okej för dig?”
Vem avgör om det är sexuella trakasserier?
Det är alltid den som blir utsatt som bestämmer var gränsen går för vad som är okej eller inte. Ingen har rätt att utsätta andra för sexuella trakasserier, och det är aldrig den som blir utsatt som är skyldig att se till att det slutar. För att det i laglig mening ska ses som sexuella trakasserier behöver dock den som utsätter förstå hur agerandet upplevs.
Sexuella trakasserier är en form av diskriminering
Föreningar, religiösa samfund och fritidsgårdar omfattas inte av diskrimineringslagen på samma sätt som exempelvis skolan, som har krav på sig att arbeta med aktiva åtgärder mot diskriminering. Däremot har alla människor rätt att inte bli diskriminerade, oavsett plats. Förebyggande insatser mot både kränkningar, trakasserier och diskriminering är avgörande för att skapa trygga och inkluderande fritidsaktiviteter för alla barn och unga.
Sexuella trakasserier till följd av normer och makt
I samhället har vi starka normer kopplade till kön, genus och sexualitet, som ofta ligger till grund för sexuella trakasserier. En central norm i samhället är heteronormen, som tillskriver killar och tjejer olika egenskaper och könsuttryck. En kille förväntas se ut och bete sig maskulint och en tjej förväntas se ut och bete sig feminint.
Förväntningar som rör maskulinitet kan handla om att killar ska uttrycka sin (hetero)sexualitet mer aggressivt och öppet, till exempel genom flörtar, kommentarer och tafsningar. De kan också förväntas ta emot sexuella inviter, även om de är oönskade. Förväntningar som rör femininitet kan handla om snäva normer kring kvinnlig sexualitet, att varken vara ”för mycket” eller ”för lite” och att vara mer passiv i sitt agerande.
Vi kan också förstå sexuella trakasserier utifrån maktrelationer och kontroll. Sexuella trakasserier kan bidra till att upprätthålla en maktobalans mellan killar och tjejer, där det maskulina premieras. Det kan ta sig uttryck genom att en kille känner att han har rätt att utföra en sexuell handling eller ge en sexuell kommentar. Maktobalansen mellan killar och tjejer påverkar inte bara i interaktionen mellan just tjejer och killar. Det kan också urskiljas hos tjejer som utsätter varandra för att de anses vara ”för” sexuella, eller killar som utsätts på grund av att de inte anses vara ”tillräckligt” maskulina.
Normalisering av sexuella trakasserier
Normer och maktordningar gör att sexuella trakasserier ofta normaliseras, och ses som en ”normal” del av barns och ungas vardag. När beteendet normaliseras kan det leda till att de vuxna inte alltid uppfattar sexuella trakasserier och förminskar beteendet eller lägger skulden på den som är utsatt.
Genom att normalisera en sexualiserad jargong ökar risken för grövre sexuella trakasserier och våld senare. Våldspyramiden är ett sätt att illustrera hur olika former av sexuella trakasserier hänger ihop, hur de förhåller sig till varandra, och vad konsekvenserna av normaliseringen kan innebära. Pyramiden visar hur det lindriga våldet och det grövre våldet hänger ihop, och att de grövre handlingarna ofta har sin rot i de mer lindriga och vardagliga handlingarna. Om ingen säger ifrån eller agerar när lindrigare handlingar sker och därmed låter beteenden fortsätta, riskerar kränkningarna att bli grövre.
Det är därför viktigt att ni är medvetna om hur normer och makt påverkar förekomsten av sexuella trakasserier i er verksamhet. Ni behöver hitta sätt att utmana begränsande normer och maktordningar. Och ni måste alltid agera, även på mer normaliserade sexuella trakasserier, långt ner i pyramiden.
Är sexuella trakasserier olagligt?
Sexuella trakasserier finns inte som begrepp i brottsbalken men däremot kan sexuella trakasserier ibland vara brottsliga handlingar som regleras i brottsbalken. Det kan vara flera olika brott såsom sexuellt ofredande, kränkande fotografering och olaga integritetsintrång (Brottsbalken 6 kap.10 §, 4 kap. 6 a,c §§). Barnkonventionen, som idag är lag i Sverige, är också tydlig med att inget barn får diskrimineras eller utsättas för våld och trakasserier.
När sexuella trakasserier sker på en skola eller arbetsplats gäller också diskrimineringslagen. Enligt den får inget barn utsättas för trakasserier eller diskriminering. Diskrimineringslagen har tillkommit för att synliggöra det faktum att vissa grupper systematiskt missgynnas i det svenska samhället. Lagen syftar till att motverka bland annat sexuella trakasserier, som är en form av diskriminering.
Så många blir utsatta för sexuella trakasserier i skolan
Sexuella trakasserier är vardag för många elever i skolan i Sverige. I Friendsrapporten 2022, som baseras på enkäter, och förmedlar barns röster, framkom det att sju procent i årskurs 3–6 och elva procent i årskurs 6–9 har utsatts för sexuella trakasserier. Det är sannolikt att det finns en underrapportering om sexuella trakasserier, på grund av ett tabu kring ämnet, att handlingarna är normaliserade eller att eleverna upplever en emotionell svårighet att rapportera det. I Friendsrapporten 2023 kan vi se att andelen elever med psykiska besvär är större bland elever som utsatts för sexuella trakasserier jämfört med de som inte utsatts. Bland de elever som inte varit utsatta för sexuella trakasserier rapporterar 20 procent återkommande psykiska besvär, samtidigt som motsvarande andel bland de som utsatts för sexuella trakasserier var 51 procent.
Har du blivit utsatt för sexuella trakasserier av någon elev på skolan under det senaste året?
Svar: Ja
Åk 3-6
Åk 6-9
Åk 3-6
Åk 6-9
Alla kan utsättas för sexuella trakasserier, men vissa grupper är mer utsatta än andra. Vi kan se, både i Friends egna undersökningar i skolan, och i studier på samhället i stort, att tjejer utsätts för sexuella trakasserier i högre utsträckning än killar. Hbtq+-personer är en annan grupp med högre risk att utsättas. Även killar utsätts för sexuella trakasserier, och här är antagligen mörkertalet stort och hänger ihop med maskulinitetsnormer. Killar förväntas uppskatta och ta emot sexuella inviter, oavsett om de är önskade eller inte.
Hur påverkar sexuella trakasserier den utsattes hälsa och välmående?
Att utsättas för sexuella trakasserier är obehagligt och kränkande, och kan i många fall leda till försämrad hälsa och välmående hos den utsatta. Det kan bland annat leda till försämrad självkänsla och sämre självförtroende, nedstämdhet och depression, sömnsvårigheter och försämrad aptit. Risken för självskadebeteende och suicidtankar kan öka, och skolprestationen kan påverkas.
Pratar du med andra barn- och ungdomsledare om hur ni ska motverka sexuella trakasserier i er verksamhet?
Här ser du vad andra har svarat på frågan.
Hur kan barn- och ungdomsledare motverka sexuella trakasserier?
Alla vuxna har ett ansvar att agera för barns bästa och skapa verksamheter där barn och unga inte blir utsatta för sexuella trakasserier. I din roll som barn- och ungdomsledare har du möjlighet att göra skillnad och se till att alla barn är trygga i verksamheten. Här är förslag på insatser för att motverka sexuella trakasserier i er verksamhet:
Det kan kännas utmanande och obekvämt att jobba med frågor som du saknar kunskap om. Utan kunskap är det svårt att förstå varför arbetet är viktigt och hur det ska göras. Om du känner att du saknar viss kunskap kring sexuella trakasserier är det viktigt att du läser på kring ämnet. Diskutera gärna ämnet med andra ledare i verksamheten för att skapa samsyn, eller lyft med ansvariga i din verksamhet att ni önskar kunskapshöjning kring ämnet.
Många barn och unga vet inte vad sexuella trakasserier är eller vad som räknas som sexuella trakasserier. Genom att återkommande prata med barn och unga om samtycke och hur sexuella trakasserier kan ta sig uttryck kan ni stärka deras förståelse av vad som är okej och inte. Det blir också lättare för dem att berätta om något har hänt eller om de blivit utsatta. Var tydlig med att det är vuxnas ansvar att hjälpa barn som blir utsatta för sexuella trakasserier.
Det är viktigt att alla barn- och ungdomsledare i verksamheten alltid agerar vid kännedom om sexuella trakasserier. Det behöver finnas en samsyn bland ledarna och ni behöver vara överens om hur ni ska agera i olika situationer. Om ni alltid agerar ökar chansen att barn och unga känner tillit och berättar för en vuxen när något har hänt. Om ni inte agerar riskerar det kränkande beteendet att normaliseras. Det finns då en risk att det leder till en långvarig utsatthet och att kränkningarna blir fler, och grövre.
Vid misstanke om att en vuxen i er verksamhet utsätter ett barn eller en ungdom för sexuella trakasserier, vilket kan innebära brott i enlighet med brottsbalken, bör en polisanmälan göras. Likaså kan det bli aktuellt med en polisanmälan om ett barn eller en ungdom utsätter ett annat barn eller en ungdom för sexuella trakasserier som kan utgöra brottsliga handlingar. I en bedömning av om en polisanmälan ska göras bör ni beakta det misstänkta brottets art, barnets ålder och förutsättningarna för polisen att utreda det misstänkta brottet. Principen om barnets bästa i enlighet med barnkonventionen artikel 3 bör också styra beslutet. Polisanmälan bör i regel endast göras vid misstanke om allvarlig brottslighet, och när barnet som misstänks utsätta andra för brott är nära 15 år.
Källor
- Fokus 20 – det blir ju bara värre om jag berättar, Victoria C Wahlgren, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2020
- Sexual harassment and Bullying in the Nordic Region, Friends, 2022
- Bullying as a Developmental Precursor to Sexual and Dating Violence Across Adolescence: Decade in Review, Dorothy L. Espelage, Katherine M. Ingram, Gabriel J. Merrin, 2021
